fredag 27 mars 2009

Sommar och saknadsvåg


Sommaren har kommit. Träd som ickebiologen inte vet vilka de är blommar i rosa skimmer. Sitter i en park och pustar ut efter länk i solen. Idag är en av de dagar då jag slås av en plötslig saknad och längtan efter dig. Dina kramar, din förståelse, dina ömma och uppmuntrande ord, värmen från vårt starka, ständigt närvarande band.


Det är inte fråga om att jag inte skulle klara mig, och ofta är jag förvånad över hur bra det går. Men de gånger du fattas mig är känslan precis lika stark som för sex månader sedan. Och vetskapen om att aldrig kunna förändra det sveper över mig som vågor som får mig att förlora fästet för en stund, för att sedan nå bottnen med fötterna igen, gå upp ur vattnet och lägga mig att torka i solen.

3 kommentarer:

M sa...

Det blev vinter
det blev vår och
det blev sommar
blommar saknaden
och vissnar blir till frön
som växer upp och
blir ett träd,

tider kommer
tider går och
allt förändras
lämnar kretsloppet
och sparas i vårt arv
det frö som växer,
reser med.

Anonym sa...

Kram Humlis

/Mickan

Sofi sa...

Jag ville skriva nåt men vet inte vad. Kanske det att jag börjar förstå hur du känner dig, när jag själv är påväg in i samma situation. Jag vet inte.

Saknar dig flumtvilling