Så kom den igen
grävde sig in
under skinnet nånstans
där huden var mest
genomtränglig
sårbar
spred sig som en
tyngd i
bröst i ögon
mage leende
väderlekens
kombinationssymbol
moln-sol-regndroppe
som kan bli
ösregn
där ensam söker skydd
förgäves
efter att ha negligerat
ofarliga droppar
på solskenspromenad
Cyklar leende
längs kajen möter
mänskor jag vill
får vara
nära, dela med
känner nån tror
på mej
jag kan göra nåt
behövs
dansar fram min iver
skapar platser
som är mina
Men inget hindrar
stunderna då
tyngden kryper
igenom drar ner
överrumplar
mej
någon kanske
inte dök upp
något kanske
inte gick som jag trodde
blev symbol för
allts förgänglighet
något kanske
var så fint
jag ville dela det
men inte
kunde
men allt kanske
tillochmed
gick som någon
tänkt det skulle
och ändå
öser regnet
i mitt bröst
mina ögon
ibland
även
i det nya livets
soliga väderprognos
2 kommentarer:
Jag VISSTE att du sku uppdatera idag. ;) Wonder why... Munksnäsmoln,,M
Skönt, älskar din närvaro där i mitt föränderliga väderuniversum!
Skicka en kommentar