Vi har en bostad!!! Glädjen och lättnaden jag och Jessica kände när vi sprang till metron i ösregnet igår klockan 01 på natten var enorm. Efter något som känts som ett ändlöst irrande från ett halvdåligt alternativ till ett sämre sade det äntligen klick då vi var på bostadsbesök igår på dagen.
Flera intressenter kom samtidigt och jag hann tänka att loppet är kört när de började småprata med de spanska flickorna som bodde i lägenheten och vi stapplade fram några frågor. Men det var ändå vi som talade mest med Leticia och Veronica som visade runt oss i lägenheten. Än en gång insåg jag hur stor roll det första intrycket av ens sociala kompetens spelar vad man än har att göra med. Det hjälper inte att man skulle visa sig vara skötsam, språkkunnig eller humoristisk om man inte ger ett tilltalande intryck i det skede då valet av vem som får rummet görs.
Flickorna var supersympatiska, lägenheten trevlig och läget mycket bra. Då vi gick ut genom dörren konstaterade vi med Jessica att vi båda vill bo där. Vi gick tillbaka in i hissen, åkte upp och frågade om vi kunde bo två i rummet om vi skaffar en extra madrass. De såg förvånade ut, men gillade vår initiativ och snart var mätandet och planerandet igång. Men det fanns två stora MEN: ägarens och den tredje flickans (som inte var hemma) åsikt. De lovade höra av sig inom någon dag och vi gick därifrån med väldigt låg motivation att söka något annat.
Vi besökte ändå en till under dagens lopp, och den var ett verkligt bottennapp. En obehaglig, fet karl som bodde med sin fru och barn i en instängd källarlägenhet i ett halvruggigt område. Total waste of time att åka dit, men hur ska man veta det på basis av en några raders annons och telefonsamtal på väldigt begränsad nivå?!
När vi sprungit av oss lite rastlöshet och frustration och regnet stod som spön i backen till och med här i solstaden skrev flickorna att vi skulle komma dit och tala med den tredje flickan – trodde vi. Vi gav oss iväg i regnet och irrade runt i en timme för att hitta rätt dörr på rätt gata. När vi till slut ringde dem och erkände att vi var vilsna insåg fick vi ännu ett ”tror du att du kan spanska?”-slag i ansiktet då de inte alls menat att vi skulle komma dit, utan bara skulle tala med tjejen och höra av sig sen. Vi traskade snopna mot metron, men hann inte gå många meter förrän de ringde och bad oss komma i alla fall.
Vi satt en lång stund och talade och skojade med alla tre, drack Colacao (som Oboy) och kände oss redan som hemma. De ville också ha oss dit och hade kommit fram till att det funkar om bara jag skriver kontrakt med Pablo, eftersom Jessica bara stannar till Februari. Så den första oktober blir det FIESTA på riktigt, då får vi vårt riktiga hem och dessutom har Jessica födelsedag! Härligt!
Timingen var också perfekt eftersom vi började spanska kursen idag och inte skulle ha lika mycket tid för bostadssökningshobbyn mera. Nu kan vi gå över till nästa fixnivå och skaffa bankkort, uppehållstillstånd och annat spännande. Men en sak i taget, inget är ändå lika stressigt som att hitta en bra bostad. Utmaningen med att klara av att bo i samma rum i fem månader får vi bara se till att klara av !
5 kommentarer:
grattis! bra jobbat, nu är det problemet ur världen :) Knus M
Bonusbarnet!!!Jag lyfter hatten högt för all den sociala kompetens ni har och visade!! Vet inte än vad som hänt före, har inte hunnit läsa mer än dethär än, men Grattis till bostaden!!!! Ni klämmer in mej sen..nä, jag sover i Jessicas gamla hörn sen när jag hälsar på i april! KRAM!!!!Greta
Kultsi! Skummat igenom lite här i dag. Undviker undervisningsplanering allt vad det går. Har äntligen fått lite rätsida på min klass under dagen å borde nu bara få rätsida på mig själv. Har en bra handledare iaf.
Det hjälper inte. Jag skulle ändå mkt hellre vara med dig på äventyr. Men min tid kommer. Grattis till boendet. Samboende går visst att överleva trots att jag verkade pessimistisk. Pointen är, som i alla relationer, att man tar så mkt tid för sig själv att man sen kan sakna varandra. Och att man trivs med att vara tyst tillsammans ibland. Det tror jag att ni gör.
To be continued.
härligt att du hittat lägenhet, hoppas de funkkar me ett rum o två, blir en challenge!
Du är så modig, men ja e säker som du att tindran kommer fram småningom men du behäöver ju tid att smälta allt osm hänt, kom ihåg att vi finns här. Bryr mif asmycket om dig o saknar ida!:) Hoppas allt går bra där, men de verkar flyta på rätt bra..!
Hah playgirl, du e ju me pa ett hörn vet du väl! Beundrar dj för att du genomför praktiken nu, sku verkligen int orka me de nu!
O ja, de blir bättre rum för besök efter februari da ja bor ensam o e van me att ha nan i rummet, sa valkomna pa varen bara!!
Skicka en kommentar